Hemland: Belgien

Historik:
Den strävhåriga varianten av belgaren.
Laekenois är det franska namnet på rasen.
Laekenois anses tillsammans med Groenendael vara de äldsta av de fyra varianterna.
Namnet kommer ifrån den kungliga slottsparken Laeken, som ligger i Bryssel.

De första godkända strävhåren
(som fastställdes av den belgiska rasklubben i slutet av 1800-talet)
var askgrå till färgen men den röda varianten växte sig så stark i popularitet att den trängde undan den grå.
Idag är den gråa färgen inte tillåten.

Rasens utmärkta försvars och vaktinstinkt gjorde att Laekenoisens främsta uppgift var att vakta fåraherdens hjord och linet, som låg för blekning på fälten
och dess uppgift var därmed inte främst att valla.
Den fick smeknamnet " hunden som biter hårt ", vilket den fortfarande är beryktad för.
Den egenskapen och det faktum att den Belgiska Vallhunden är mycket snabb fick smugglare att använda den som smuggelhund,
men den belgiska tullen kontrade med anti- smuggelhundar av samma ras.
Dåtidens hundar var betydligt aggressivare och tyngre än dagens belgare.
Kraven ändrades senare så man avlade fram en signalsäkrare och smidigare hund, men dagens Laekenois har mycket kvar av förfädernas utseende.

1891 bildades den Belgiska Vallhundklubben i Belgien "Le Club Chien de Berger Belge".
1897 erkände den Belgiska Kennelklubben 4 olika raser.
Sveriges första Laekenois kom från Schweiz 1984,
den första kullen föddes 1987. Det blev 6 valpar.
Idag (1999) finns det omkring 50 Laekenois i Sverige.
Den Belgiska vallhunden är uppmärksam, livlig och en utmärkt vakthund.

Huvud:
Huvudet ska vara torrt, väl utmejslat och långsträckt, utan överdrift, medelbred flat panna, nosen ska vara lika lång som skallen eller en aning längre.
Parallella linjer mellan pannan och nosryggen, stopet måttligt markerat. Rak nosrygg något avsmalnade mot nosspetsen.
Kinderna ska vara torra och släta.
Läppar och nosspegel ska vara svarta.

Ögon:
Ska ha mörkbruna och medelstora mandelformade ögon. Svarta ögonlockskanter

Öron:
Ska vara upprättstående, styva och högt ansatta, vara av proportionerlig längd, och trekantiga.

Bett: Ska ha saxbett, tångbett accepteras dock.

Hals:
Ska vara tydligt markerad, torr och muskulös, ganska lång med något välvd nacke och bredare bas vid ansättningen i skulderpartiet.

Kropp:
Ska vara kvadratisk, kraftfull men inte tung.
Bröstkorgen ska vara föga bred, utan att vara trång, och med ett gott djup.
Buklinjen ska vara måttligt uppdragen och i harmoni med böstkorgens underlinje.
Manken ska vara markerad och ryggen ska vara plan med ett brett och muskulöst ländparti och ett brett obetydligt sluttande kors.
Tiken får ha något längre kropp.

Extremiteter:
Benstommen ska vara helt igenom kompakt, vinklarna i skuldra och överarm ska vara ganska öppna.
Frambenen skall vara raka, underarmen låg och välmusklad, mellanhänder ska vara raka, starka och korta.
Bakstället skall vara kraftfullt utan att verka tungt. Benen ska vara lodrätt ställda och låren ska vara väl musklade och breda.
Underbenen långa breda och muskulösa. Vinklarna i knä och hasled ska vara måttliga, hasen ska vara kort och bred.

Tassar:
Ska vara starka och väl slutna, baktassarna lätt ovala, mörka kraftiga klor. Tjocka trampdynor.

Svans:
Ska vara medellång, väl ansatt, kraftig svansrot.
Bärs hängande eller svagt uppåtböjd i vila, något rest i rörelse, får aldrig bäras över ryggen, ringlad eller böjd åt sidan.

Rörelser:
Fria och livliga rörelser och så vägvinnande som möjligt, ska ha stor uthållighet.

Hud:
Elastisk och stramt åtliggande. Slemhinnorna skall vara kraftigt pigmenterade.

Päls:
Pälsen ska vara sträv, raggig och torr.
Längden är ca 6 cm över hela kroppen.
(Många föredrar en päls på 3-4 cm, som "utställningsskick")
Runt ögonen och nosen får den inte vara för lång, så att den liknar en briard eller en schnauzer.
Prydnadshår runt nosen obligatoriskt.
Svansen får inte ha plym, eller vara för buskig.
Ben och tassar skall också vara pälsade.

Färg:
Rödbrun med sträv päls och antydan till svärta huvudsakligen på nos och svans.
Det vill säga att Laekenois ska ha så mycket mask som möjligt (precis som Tervueren och Mallinois).
Avsaknad av mask är däremot inte diskvalificerande fel.
Något vitt på bröst och tår tolereras.
God underull.

Mankhöjd:
Hanhundar 62 cm, tikar 58 cm, +4 cm -2 cm.